Jul 03 2009

Jenna i löp

Published by at 17.12 under Blandat

jenna270806-028-kopio.jpg

Toyway Diva Divienna, Jenna till vardags.

tian-15-april-07-2.jpg

Strömkarlens Tian Shan, Tian till vardags.

 Helt plötsligt  får jag mail från min fodervärd Bodil, att nu löper Jenna. Hon har mycket oftare löp än mina övriga, faktiskt var 6:e månad. Hon har haft en kull med en enda svart valp efter Tian, och gick tom när jag prövade med Esso förra gången. Funderade ett tag om jag skulle vänta till nästa gång, men när hon kanske ändå inte ger några valpar, hämtade jag hem henne härom dan.

 Det såg ut som om det var dags för parning, och eftersom hon kanske ska paras tidigare än vad jag har gjort förut, lät jag Esso hälsa på henne. Jag hade bestämt att han skulle få äran, eftersom han så småningom ska flytta. Skulle därför vilja ha en son efter honom.Men det passade inte Jenna alls, som fräste och nöp honom när han ville försöka. Jaha, inte dags än då, tänkte jag.

 Men när min dotter kom hit en vända och hade Tian med sig och han hälsade på henne utanför staketet, blev hon alldeles till sig, så det var tydligt, att han var hennes val.  Hon fick bestämma, och när jag provade i går satt han där på en gång, och Jenna sa inte knyst. Hon slickade mig lite då och då på handen som för att visa att hon var nöjd nu. Vi satt ute i den kompakta skuggan av huset, men varmt var det ändå. Och nu har han tydligen mognat, för det blev en lååång hängning, och de trekantiga fläckflugorna surrade runt oss och passade på att ge mig några bett.

 Jag ska väl försöka i morgon igen, och sen ger det sig, om det blir några valpar på henne denna gång. Hon är verkligen vacker nu, men lite mullig tyvärr. Får nog mycket godis hos fodervärden. Måste ställa henne nästa sommar, märker jag.

 Nu tyckte jag att det mullrade, så jag får stänga ner och fortsätta senare. Det är åska i luften. 

Ja, det åskade och har åskat i natt en vända, och lär fortsätta framöver. Jag som är så rädd för åska.  Får gå ifrån hundarna så jag inte skrämmer upp dom. Kommer det en blixt far jag ihop och skriker till helt reflexmässigt. Åskan slog nämligen ner i min ungdom i radhuset där jag bodde, så det började brinna. Det sitter i.